HISTORIEN OM
VÄSTGÖTALOPPET

Historia

Västgötaloppet är ett av Sveriges äldsta långlopp på skidor. Den 3 februari 1929 stakade de första skidentusiasterna iväg över Åsundens is mot det hägrande målet i Borås.
Intresset var stort från de aktiva redan det första loppet. Hela 118 man flaggades iväg i 24-gradig kyla. Trots sviter efter en förkylning dagarna före, lyckades Axel Persson från IFK Borås, med god marginal, vinna det första loppet.

Tanken på ett bygdens eget ”Vasalopp”, som ersättning för den s.k. Stjärnstafetten, väcktes redan i början av 1928. Den 29 februari hade initiativtagarna Bror Nilsson, kapten Hägg, och BT-redaktören H A Steen kallat till ett sammanträde med representanter för IF Elfsborg, IK Ymer, IFK Borås och I15:s IF. Att sträckningen skulle vara Ulricehamn – Borås fastställdes redan från början, likaså att det skulle finnas minst två matkontroller på lämpligt avstånd utmed banan. Tävlingen skulle vara öppen för åkare från det egna landsskapet och som västgötar räknades även göteborgarna. Genom åren har dock gränserna vidgats betydligt och åkare från bl.a. Dalarna och Jämtland har vid flera tillfällen segrat. Under en del snöfattiga år, då det ändå har gått att åka skidor, har Västgötaloppet tvingats avgöras som varvlopp på olika orter i Västergötland.

Klicka här för att läsa artiklar ur Borås Tidning från det första Västgötaloppet 1929. Artiklarna är hämtade från WESTGÖTARNAS IDROTTSHISTORIA Nr 1 – febr 2006.

Ingen av dagens arrangörer, Tvärreds IF och Äspereds IF, var med som arrangör från starten. Från det första loppet 1929 och under många följande år arrangerades loppet av IFK Borås och Borås Tidning. Även Boråskorpen har varit medarrangör under en period. Tvärreds IF har varit officiell arrangör sedan 1973 och Äspereds IF sedan 1982.

 

Axel Persson, IFK Borås, strax efter målgång på Sven Eriksongatan i det första Västgötaloppet 1929

 

 

 

Arthur Lindblom, Göteborgs SK, segrare i Västgötaloppet 1936, 1942, 1945 och 1951.